Min konst rör sig mellan det figurativa, surrealistiska och vardagsnära. Jag fascineras av människor, uttryck, färger och oväntade möten, där det vackra får samsas med det absurda och ibland lite skeva. Jag utforskar också vardagens små ritualer genom motiv som frukostar, middagar och matstunder.

Att måla är mer än ett kreativt uttryck för mig, det är ett måste, en fristad och ett sätt att hitta lugn i en hjärna som ofta går på högvarv. Med ADHD och PTSD har måleriet blivit ett sätt att sortera tankar, landa i nuet och ge hjärnan en välbehövlig paus. Jag behöver skapa, helst varje dag.

Genom färg, form och fantasi skapar jag bilder med personlighet, närvaro och berättelser. Min konst är intuitiv, lekfull och personlig, med plats för både det vackra, det mörka, det märkliga och det oförutsägbara.